lördag, januari 13, 2007

Nära?

Faster B har kommit från Stockholm idag. Tyvärr kunde inte kusinerna följa med. Vore roligt annars :)
Anledningen till att hon har kommit är att farmor är väldigt dålig. Det har väl gått upp och ner sedan jul, och vissa dagar har de (personalen) väl trott att det ska ha varit över... Så hon ville väl komma ner för att liksom... Ja, ha varit här en sista gång om det nu skulle hända något. Vilket alla (personal, pappa, hans syskon osv) tror att det kommer göra. Men man vet inte när. De har svårt att få i henne näring och hon är sängliggandes sen innan jul. Var då det riktigt började.

Det är så konstigt. På ett sätt är man förberedd, men samtidigt inte. Jag vet inte hur jag kommer reagera, iom att man på ett vis är så medveten och föreredd på VAD som kommer hända. Men ändå inte. Jag har inte varit i den här situationen innan (senast någon som står mig nära dog var jag 2år. Okej, pappas kompis dog -01, men jag tror inte att jag "kände" så mycket då. Eller jag vet inte. Minns inte så väl. )
Mina söta, fina, älskade kaniner har ju dött, men jag tror inte det kommer kännas likadant när den här dagen kommer. Min farmor har varit dement sedan jag vet inte hur länge, och det har ju utvecklats mer och mer. Det är på något vis inte samma person som jag & H var så mycket hos då vi var små (mindre) Det är länge sedan hon slutade känna igen oss. Jag vet inte säkert, men det känns också så konstigt, jag kanske inte kommer sörja så mycket eftersom hon på något vis har varit "död" för mig ett tag. Eller... den "gamla" farmorn har varit död. Hon har inte funnits på länge. Känns så fruktansvärt fel, dumt och elakt att skriva så, men jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig. Så svårt.
Men en sak är säkert, jag hoppas innerligt att jag känner någonting ialla fall. Och det tror jag att jag gör. Jag vet bara inte vad, och jag är på ett vis rädd att jag inte kommer sörja tillräckligt.
För det är hon värd, älskade lilla fina farmor. Tänk om du hade sluppit blir dement, vad allt hade varit annorlunda då. Så fin hud och så ung som du ser ut... Tänk hur mycket mer jag hade kunnat lära känna dig, och så mycket du hade tyckt om A & E, dina små barnbarnsbarn. ÅÅåh.

Pust.

På ett vis gör det kanske inte så mycket att H & N inte kom med nu. För är det som alla tror, så kommer vi kanske ses snart iallafall. Roligt, men det hade ju kunnat vara ett bättre tillfälle.





Eller så blir allt bara kaos. Mer än vad jag har räknat med.