Timvikarejobb

Körlektionen idag gick ganska bra. Kändes bra, men som alltid, helt perfekt är det inte!

Jobbet hade ringt medan jag var borta (mamma var hemma) Hade innan sagt att jag kunde jobba från 13 idag, pga. att jag hade körlektion på förmiddagen.
Hur som helst, mamma sa att jag kom hem runt 12.30 och personen som ringde (vet inte vem, då hon inte hade presenterat sig) sa att hon skulle ringa igen. Men ingen har ringt. Antagligen ville de kanske att jag skulle komma in och jobba idag, men att det inte var lönt då jag inte var hemma. Men jag hade sagt att jag inte kunde före 13 (körlektion och sedan hem och äta, då lunchen är redan vid 11 på jobbet), så jag har inget att känna någon skuld över.
Så vi får väl se om de ringer ikväll, eller om de ringer imorgon. Eller kanske jag inte behöver jobba alls imorgon. Vem vet...

Jag tycker verkligen inte om denna typ av arbete, att iprincip ALDRIG veta om och när jag ska jobba. Ibland är det bra planering (som att jag tex. redan förra veckan fick veta att jag ska jobba den 1/2), men ibland ringer de kvällen innan eller samma dag. Visst, man ska säga ja så ofta man bara kan, men ibland kommer det så himla plötsligt att man knappt vet om man kan eller inte. Och ibland har man andra grejer inplanerade, när de ringer så pass tätt inpå. Då kan man inte säga annat än nej, även om det kanske inte låter så bra. Det är så svårt att planera andra grejer överhuvud taget. Man vill som sagt inte säga nej för många gånger, för då blir det som mamma säger; De slutar ringa. Iofs har de ont om folk, så de är kanske illa tvugna att ringa alla de kan tänka sig, men man vet ju inte. Jag har börjat boka mina körlektioner noga nu, så att jag kan anpassa jobbet efter dem. De är nämligen skitviktiga för mig, för annars blir jag aldrig klar med körkortet.