Usch, så spännande...

Jisses så nära det var... Gah, vad nervöst det var de sista metrarna på upploppet. Till en början var det väl ingen som trodde att Sveriges stafettlag skulle kunna ta sig upp på en fjärdeplats, då de låg nere på en tolfteplats. Men de kämpade på, och förlorade bronsmedaljen med en liten, liten skidspets. :/ De gick in på exakt samma tid, men det som avgjorde var vems skida som var först över mål. Eftersom svensken snubblade till lite precis innan mållinjen hann fransmannens skida först över linjen... Attans så surt. Stod upp och skrek, eftersom vi var säkra på att svensken skulle hinna först. Han drog ifrån lite grann en bit innan mål, och det såg bra ut. Men det slutade inte allt för roligt... Stackars kille, som hade medaljen SÅÅÅ nära.


Hahaha. Egentligen ska man inte skratta, eftersom det inte alls är roligt. Men det är så fruktansvärt skrattretande. Herregud, det är inte sant. Hur sjutton ska han ta sig ur det här?
Han säger att pojken dött i en olycka. Okej, så långt är jag med. Men NÄR skulle den här olyckan ha skett? De säger att Bobby var hemma och var sjuk fram till den 29 januari, då de åkte upp till Göteborg. Där satt han själv kvar i bilen då mamman och styvpappan gick in och handlade. Då rymde han, och har sedan dess inte synts till... Alltså måste den här olyckan som han pratar om, ägt rum INNAN de åkte till Göteborg. Alltså var han inte med i bilen, och kan inte heller ha försvunnit. Och om olyckan har ägt rum i Göteborgsområdet, hur har han då kommit till den där sjön utanför Jönköping? Och hur kunde mamman peka ut den platsen?
HA, där har han snurrat till det, och virat in sig. Bara det visar att de har något att dölja...